Jag fick ett litet depp-anfall igår kväll och tanken slog mig då.
- Vad går livet ut på egentligen.
Om man tänker efter så kan det kännas ganska onödigt. Man gör en massa saker, sen när man gjort dom så spelar dom ingen som helst roll längre. Man kan dö precis när som helst, det är som att vi bara går och väntar på att dö.

Som min kära vän Therese sa när jag tog upp detta med henne vid lunchen idag, "Det finns ingen väg ut".
Så sant, det finns inget man kan göra för att undvika att dö.
När jag väl hade tagit upp samtals ämnet så var diskussionerna och spekuleringarna i full gång. Iallafall mellan mig och Therese, Sabina satt bredvid mig väldigt tyst och såg mest chockad ut under hela vårat engegerade och enligt henne tror jag, märkliga samtal.

Tänk om man till exempel skulle dö när man är tonåring, då har man slösat bort hela sitt liv på att gå i skolan. Om man hade vetat att man skulle dö då, innan man ens hade kommit ut i "det riktiga livet" så hade man ju kunnat skita i skolan och göra det man verkligen ville göra i livet. Vi människor utnyttjar varandra sjukt mycket, det är faktiskt nästan det enda vi gör i livet. Allt går ut på att ge och ta från andra människor, vissa människor vill mest ta från andra. Som typ politikerna, tvingar oss att betala as dyra busskort för att vi ska kunna ta oss runt, dit vi vill. Själva får dom sina busskort gratis, utav vem undrar man då? Jo Oss alla andra, våra skattepengar betalar deras busskort. Snacka om att bara vilja ta och uttnytja andra människor.

Nästa punkt vi kom in på var, "Vad händer efter döden?".
Blir det som på film då man ser själen sväva ut ur kroppen och sen kommer man till himmelen, eller...
Dör man bara och allt tar helt slut, blir svart, finns inte mer.
Spöken och andrar, hur förklarar vi sånt? Kan det vara så att andar eller själar uppstår när vi dör och, ja lever vidare.
Visst tror jag på så kallade spöken ibland men jag tror mest på att det bara tar slut när man dör, allt blir svart, man blir till jord och är död helt enkelt. Allt religiöst tjaffs om paradis och återfödelse är enligt mig bara bullshit.

Haha, kan inte något bara dö en liten stund, se vad som händer och komma tillbaka och leva sen. Så att jag och Therese får veta vad som händer. Det tyckte vi skulle vara ganska bra iallafall.

En annan grejj som jag inte riktigt vet hur vi kom in på var, hur myror lever.
Hälsar dom på varandra när dom möts?
- Tjenare Kalle, vad görs?
- Nääe, jag är bär lite barr, själv då?
Aaaaaahahahha. Allvarligt talat! Hur känner dom igen varandra, dom är ju så många, skit små och alla ser likadana ut. Fast det kanske är för att vi är så stora i jämförelse. Dom kasnke kan se skillnad på varandra.

Jaja, hoppas jag inte fått något att bli allt för orolig över livet nu.
som Charlie sa till mig under mitt depp-anfall igår,
"Livet är till för att man ska göra det man tycker är roligt och mår bra av."

Ja, nu är det nedräkning så det bara skriker om det. 8 dagar kvar till studenten.
8 dagar kvar till, ingen mer skola, tills jag står helt lost mitt i en stor värld. Kommentar om det: Panik!!!
Jag kan inte förstå att jag inte kommer gå i skolan mer.
Jag kommer sakna skolan och alla människor där otroligt mycket, för en sak är säker. Jag har aldrig trivts så bra i skolan som jag gjort i gymnasiet!

Så, vad ska hända sen? Dagen efter studenten står man där med en stämpel i pannan som säger "Arbetslös".
Jag har allvarligt talat ganska mycket panik. Jag vill inte sluta skolan, allt där utanför känns så främmande och så långt borta. Det känns som att ta studenten är en så himla stort steg. Ett stort steg frammåt och ut i det riktiga livet.
Så det är nog inte konstigt att det känns skrämmande när man levt i en trygg skolvärld i 12 år.
Damn thats a long time! Och nu kommer en ny tid, ett nytt kapitel i livet.

Jag kan ju säga att jag känner mig ganska stolt över att jag senaste 2 veckorna har lyckats göra klart alla 8 arbeten som jag låg efter med. Jag trodde aldrig att jag skulle klara av det, tänk att man måste ha piskan i ryggen för att få saker gjorda ibland. Det är även vädligt lätt att vara efteklok, "jag skulle gjort arbetena direkt när jag fick dom", "Jag skulle valt ridning som idrottsprofil redan i 1:an" och inte sista året.

Uppmaning till alla er som har några år kvar i skolan: Gör alla arbeten i tid. för guds skull!!!
Ni kommer tjäna så otroligt mycket på det. Inga tjatande lärare, inga IG-varningar och framför allt inte lika mycket stress.

Tänk vad underbart livet är ibland. Jag sitter i mitt rum med balkongdörren öppen till ett strålande väder utanför och i stereon snurrar Jill skiva "Discography" på hög volym. Tankarna i mitt huvud just nu precis nu säger att det ändå kommer bli ganska spännande, att ta det här stora steget.

min dator är ur funktion därför kan jag inte blogga. tråkigt.
bloggar massor när jag har en fungerande dator igen.
puss